
”Ljudfilmen
har nått Upsala”
Den 15
november 1929 tog stumfilmsepoken slut
för
Slottsbiografen. Revyfilmen Fox Movietone Follies of 1929 fick inviga
ljudanläggningen som biografdirektören David Annell
införskaffat. I Tidningen Upsala skrev signaturen Pir Ramek
(Thorsten Eklann):
”Det är ett vimmel av sjungande och dansande, det
blänker av svarta instrument, allt virvlar fram med en
beundransvärd precision och rytm. Regissören
låter oss
också titta bakom kulisserna, kameran slinker in i
klädlogerna, följer med upp på scenen, den
vädrar
liksom kulissdammet och puderdoften. Och allt sprattlet och skrikandet
ackompanjerar och registrerar ljudapparaterna, påpassligt och
perfekt. Musiken skräller, jazzigt och eggande, den larmar och
smeker omvartannat. […] Det utrikiska talet är
väl
för den stora massan av biobesökare en kuriositet
– och
så här i början en lustig
kuriositet.”
”Konstförstörare av stora
mått”
Pir
Ramek fortsätter: ”Talet ger ej heller samma
illusion som
musiken och sången, man har hela tiden känslan av
att det
inte är den agerande som talar, ljudet verkar komma (precis
som
det ju gör) från en högtalare bakom duken.
Talet
betyder också föga. Det är musiken och
sången det
nu gäller. […] Annars är ju tonfilmen
– eller
rättare sagt: talfilmen – en
förfärlig historia,
en konstförstörare av stora mått, den
är
alltjämt en halvmesyr, en föga utarbetad uppfinning.
Men kan
man för ett ögonblick acceptera ljudfilmen,
så skall
det vara just som revyfilm. Och det vore som sagt dumt att
säga
annat än, att denna ljudfilmsrevy roar.”
”Vad Slottsbiografens apparater beträffa, kan man
genast
vittna, att de verka förträffliga. I går
klingade
så väl musiken som sången och
även talet så
rent och vackert man kan begära. Recensenten anser
Slottsbiografens anläggning av Nordisk Tonefilm vida
överträffa den av annat märke, som han varit
i
tillfälle att höra i Stockholm.”
Bland dem som bevistade premiären, fanns enligt egen utsago,
biografägarens son Torsten Annell som numera driver
Fyrisbiografen, och en ung prästson från Stockholm
på
besök hos sin mormor, Ingmar Bergman.
Jazzsångaren Jonsson
Redan
i mars samma år hade den film som i USA banat vägen
för
ljudfilmen – Jazzsångaren med Al Jolson –
haft
premiär på Slottsbiografen i en stum version. I
brist
på ljudspår på filmen framfördes
Al Jolsons
sånginslag på plats av kandidat Nils Jonsson och en
kör. Även det en publiksuccé som fick
gå i
repris.