---

 

Första färgfilmen

Till och med de allra första filmerna hade färg – målad på filmremsan för hand, applicerad genom stenciler eller genom att hela filmremsan och/eller silversvärtan färgats in kemiskt. En nattscen kunde göras blå, en inomhusscen i en varm färgton, en dramtisk scen röd etc. Men det var inte färger som återskapade vad kameran såg i motivet. 

Redan 1915 hade George Kalmus uppfunnit en process han kallade Technicolor. Den var då mycket komplicerad och byggde på blandning av enbart två färger – rött och grönt – som filmades på varsin filmremsa. 1922 hade han förfinat processen (Process Two) så att de båda filmremsorna lades ihop till en. Därmed kunde färgfilmen visas i vanliga projektorer och distribueras till biografer utan specialutrustning. 

Filmbladet nr 2, 1924 beskrev uppfinningen så här:

”Att uppfinningen vilar på vetenskapligt hållbara grunder, därför borgar den omständigheten att det är två mycket framstående vetenskapsmän på det kemiska området som utarbetat Technicolorprocessen. Daniel F. Comstock, f. d. professor vid Teknologiska högskolan i Massachusetts, är den verklige uppfinnaren av Technicolor, och en annan vetenskapsman som nedlagt ett värdefullt arbete beträffande färgfilmsprocessens utexperimenterande är en annan f. d. professor vid samma högskola, fil. dr. Herbert T. Kalmus.

Den nuvarande Technicolorprocessen kan i korthet sägas bestå av följande detaljer:

1) Preparation av ett nytt, enastående känsligt färgnegativ för användning i kameran.

2) Tagandet av två varandra supplerande bilder i kameran, den ena genom en röd-orange-gul skärm och den andra genom en grönblå skärm. Dessa bilder tagas på exakt samma tid från precis samma punkt.

3) Preparering av en positiv film, som har en av dessa bilder på ena sidan och den andra bilden på andra sidan i noggrant automatiskt register.

4) Kolorering av denna positiva film med en röd-orange-gul färg på ena sidan och en grönblå färg på den andra sidan på ett sådant sätt att färgerna upptagas av filmen i proportion till de två bildernas täthet.

Det kan anmärkas att färgerna, rött-orange-gult, innefatta hälften av spectrum och att färgerna grönt-blått innefatta praktiskt taget alla de återstående färgerna i spectrum.”
 

För att demonstrera processen gjordes en hel långfilm, Toll of the sea (på svenska kallad Det stulna paradiset eller Taifun), en omarbetad version av Madam Butterly. Den 6/3 1924 hade denna film premiär på Slottsbiografen, föregången av stora annonser i lokaltidningarna.

 

”Intressant filmnyhet å Slotts.

Det första filmdramat i naturliga färger.

Det stulna paradiset, ett drama från Kina i fem akter, uppföres från i kväll å Slottsbiografen. Det är den första filmen i naturliga färger framställd efter ny metod. Färgfilmen, d. v. s. konsten att framställa filmbilder i deras naturliga färger, är ett problem, som sysselsatt vetenskapen ända sedan filmindustriens början.

Med den koloreringsmetod, som använts i den här föreliggande filmen, och som fått namnet Technicolorprocessen, anses problemet enligt framstående amerikanska experter äntligen ha fått sin lösning. Uppfinningen är gjord och utarbetad av två av Amerikas främsta kemister, professorerna D. Comstock och H. Kalmus. 

Inom amerikanska fackkretsar anses deras uppfinning vara inledningen till en ny epok inom filmindustrien. En så framstående representant för denna som Adolph Zukor, Famous Players president, har förklarat »Det stulna paradiset» vara en av de tio märkligaste filmer som någonsin producerats.” [Ur Upsala Nya Tidning 6/3 1924]

Hyllningsdikt

Fortfarande var det dock bara rött och grönt som användes för att åstadkomma färgerna i bilden. Det skulle dröja till 1935 innan Technicolor utvecklat ett trefärgssystem som var praktiskt användbart. Filmen fick tre färglager med rött, grönt och blått. 

Ändå måste filmen ha gripit åtminstone några i publiken publiken djupt.  Dagen efter premiären publicerad Tidningen Upsala en hyllningsdikt till filmen författad av Olof Thunman (som skrev till exempel Vi gå över daggstänkta berg).

Från Kina till Lagerlöf

Filmen blev den unga aktrisen Anna May Wongs genombrott. Hon fick en lång karriär inom filmen, trots att den rasism som genomsyrade filmbranschen oftast begränsade hennes roller till mystiska och farliga orientaler. 

Det stulna paradiset gick på Slottsbiografen från den 6 mars till den 9 mars 1924 då den trängdes ut av den film som fått den tidens mest omfattande förhandsreklam i annonser och tidningsartiklar, vars biljetter var utsålda långt i förväg. Förväntningarna hade byggts upp under lång tid för Mauritz Stillers Lagerlöffilmatisering Gösta Berlings saga och succén uteblev inte. I den filmen fick en ung aktris jämnårig med Anna May Wong sitt genombrott – Greta Garbo.